En rolig grej

är när ett par byxor man inte använt på ett år, för att de var tighta, numera sitter ganska löst...

Reseblogg

Jag kommer att skriva om min snart förestående resa på en annan blogg. Ni som vill läsa, skicka mig ett mail så skickar jag adressen.

Men jag ber er; om ni kommenterar, vilket jag hoppas ni gör, gör det inte med länkar till era bloggar!
Jag vill inte att nån ska råka hitta hit, det här är ju min egen privata vrå!

måndagsblues

Och så kom den, bluesen.

Det var ett tag sen.

Men när jag sitter här i höstmörkret med en kopp te så känner jag mig ensam.

Och jag vet att det är mitt eget fel.

Jag har inte orkat, tackat nej, bokat av.

Jag hoppas bara att De kan förstå, vännerna. Att de inte skriver av mig helt. För jag vill ju, jag vill så förtvivlat gärna. Men jag orkar inte.

Dagens verk

Jag bestämde mig för att söka minst två jobb idag och två jobb har jag sökt.

Så nu håller vi tummarna att jag får komma på intervju i alla fall..

Förbättring

5 km på 39,2 minuter.

Alltså 1,40 bättre än förra söndagen. Trots en förmodad sträckning i ljumsken.

Känns mycket bra och firades genast med skoinköp.

Tänker som så att jag ändå inte ska köpa så mycket skor i USA. Underkläder däremot... Victorias Secret, here I come!

At last

Äntligen.

Jag klarade det! Plogen.

Började nästan grina av frustration idag på yogan, när jag återigen kämpade med att låta tårna nudda mattan bakom huvudet. Det kändes väldigt långt borta och typ A-personlighet som jag är, så kändes det extremt jobbigt.

Så bestämde jag mig för att skita i det och bara göra så gott jag kunde. Öva på Good Enough.

Och då. Plötsligt var den bara där, under tårna på ena foten, mattan. Jag prövade försiktigt att sätta ner även den andra foten, och visst. Inga problem!

Jag vet inte hur jag ska förklara känslan. Det kan tyckas fånigt att bli så glad för att klara en yogaövning, men jag är varm av lycka.

Tre gånger till provade jag och varje gång nådde jag mattan med fötterna.

Nu ska jag fira med att shoppa nya träningsskor.

Äntligen fredag

Som jag har längtat efter denna fredag.

Det är som om det är ännu jobbigare att gå till jobbet nu när det bara är två veckor kvar.

Idag var jag i alla fall hos doktorn. En bra doktor. Han lyssnade. Ska remittera mig till en KBT-terapeut, eller ja, en sån som ska bli KBT-terapeut och behöver övningsklienter. På onsdag ska jag ta en massa prover, men han trodde nog att all sjukdom berodde på stress och depression. Sen ska vi ses i november igen. Så får vi se om det kan vara aktuellt med eventuellt byte av medicin.

Jag är fortfarande lite orolig och bekymrad över att jag inte orkar umgås med folk. Att jag inte orkar göra något. Men, jag tar tag i det efter Seattle.

Ut med dem i solen

Sverigen har demokrati. Det är bra.

Sverige har åsiktsfrihet, så även för mig.

Jag tänker fortsätta att ondgöra mig över att SD kom in i riksdagen. Över att nästan 5% av Sveriges befolkning är så trångsynta och kortsynta att de tror att det bästa sättet att lösa invandringsproblemen är utvisningar och att stänga gränserna.

Tyvärr har de andra politiska partierna bäddat för SD genom att försöka ignorera dem. SD måste bemötas och argumenteras mot. Det är viktigt.

Trollen måste fram i solen, för då spricker de.

Herregud Sverige?!?

Okej, jag är nog inte ensam om att blogga om detta just ikväll. Hoppas jag.

Fy fan.

Sverigedemokraterna i riksdagen. Hur fan tänker folk. Vad tror de? Vem i helvete röstar på SD? Och varför? Hur liten, rädd och egoistisk får man vara? Är det hit vi blivit styrda de senaste fyra åren?

Och det ser ut som om det fortsätter.

Så synd.

Så väldigt synd.

19 september 2010

Idag:

Gjort min medborgerliga plikt och röstat. Gör det du med. Vi har fått kämpa för den allmänna rösträtten och många länder kämpar än i dag. Det vore väl fan om vi inte utnyttjade vår chans att påverka.

Fast rösta inte på Sverigedemokraterna är du snäll. Det vore dumt.

5 kilometer på löpbandet! 41 minuter! Jag är skitglad, hade räknat med minst 45. Målet är att kunna springa hela skiten innan jag drar till stora landet på andra sidan Atlanten. Nu är det ömsom gå, ömsom springa, som gäller.

Snart; repa. Kolla av inför giget på onsdag, kläder, längd på låtar, etc.

Men just nu; Kaffe!

hur börjar man bäst en helg?

Yoga på lördagar.

Finns inget bättre sätt att starta helgen på.

Och det händer grejer, nu när gruppen blir mer stadig. Det är ungefär samma människor som kommer på lördagarna och det märks på energin. Det går nästan att ta på.

Och idag klarade jag nästan Plogen. Det har blivit mitt mål nu. Jag ska klara Plogen!

Det enda som är lite smolk i bägaren är att jag inte fixar att dricka kaffe efter yogan. Det måste gå flera timmar innan det känns ok. Men det kan jag leva med.

Chokladfrossa och slutspurtssatsning

Jag föll idag.

Ner i chokladträsket.

Simmandes i ett chokladhav.

Så nu mår jag illa och har bestämt mig för att köra stenhårt tills jag åker. Nu är det bara 4 veckor kvar. Ger jag järnet borde jag hinna gå ner i alla fall 3 kilo. Totalkoll på maten och ett nytt träningsmål; att kunna springa 5 kilometer innan jag åker. Samt att fortsätta med yogan 2 gånger i veckan.

Nu kör vi!

Men va fan...

Så in i döden trött.

Trött på jobbet. Trött på tanterna, som aldrig ändrar sig. Ego, ego, ego. Måste sluta tro på folks goda vilja. En del har ingen, bara.

Just nu, precis just nu, funderar jag på om det är värt att ens vänta till jul. Inget stöd från ledningen. Sjuk hela tiden. Inga vikarier. Gnälliga egokollegor, som gärna samarbetar om det gynnar dem. Annars är det jobbigt...

De behandlade min närmaste kollega som skit när jag var sjuk. Och snart måste jag säga något. Och jag kommer att vara arg.

Eller så skiter jag i det. Varför sparka på en död häst, liksom.

Cravings

Ge. Mig. CHOKLAD!!!

Eller sluta i alla fall att visa chokladreklam på tv hela tiden...

Just do it

Jag gjorde det.

Ringde hudvårdsmänniskan. Tänkte som så att om det finns en tid idag så tar jag den, annars väntar jag till strax innan resan. Det fanns en tid.

Och vad jag inte ångrar mig. Så härligt det är när man hittar någon som verkligen är bra på det de gör! Lite dyrare än vanligt, men också så mycket proffsigare! Och hårbottensmassage på köpet.

Så nu är jag snygg. Svarta fladdrande ögonfransar och slicka, snygga mörka ögonbryn.

Nackdelen är bara att jag vill ha mer...

De riktigt djupa frågorna

Det ser soligt och fint ut när jag tittar ut genom fönstret.

Men när jag lyssnar hör jag höstvindarna som viner in genom fönsterspringorna. När jag öppnar balkongdörren, bara sådär lite grann på vädring, så hör jag också hur vinden ruskar om löven utanför. Löven som faktiskt fortfarande är gröna. Man får vara glad för det lilla.

Jag funderar på massor av viktiga saker. Ska jag klippa mig nu eller närmare resan? Ska jag färga mina ögonfransar? Behöver jag göra det igen då, innan jag åker? Jag behöver ju spara pengar, det kanske är bättre att ta det sen? Vad ska jag äta för mat idag? Soppa? Det är ju höstigt och gott. Rotfruktssoppa med linser. Då måste jag gå och handla. Ska jag handla här hemma eller åka ner till Liljeholmen? Vill ju köpa ett nytt nagelack. Men vilken färg?

Ja.

Ni hör vilka djupa existensiella frågor jag brottas med.

Maxdos

Måndag.

Jag har yogat, trots förkylning. Blev slut, men inte lika slut som i lördags.

Jag har fått en maxdos av min favoritdrog just nu; Biggest Loser. Två amerikanska och en svensk säsong. Jag älskar att titta på BL. Jag älskar hur deltagarna, mot alla odds, går ner massor i vikt och facar det som fick dem att gå upp i vikt från början. Jag bli inspirerad. Som fan.

Ändå är jag hysteriskt sugen på något just nu. Kakor. Choklad. Det är en jäkla tur att jag inte har något sånt hemma, någonsin.

Och om exakt en månad sitter jag på planet till Vancouver.

ombytta roller

Mitt hjärta värker för min mamma.

Hon mår inte bra just nu. Hon kämpar med näbbar och klor för att få en förklaring till brytningen, men svaren hon får gör henne bara ledsen och arg. Och oförstående. För hon vill ju inte förstå.

Jag försöker få henne att söka hjälp, att hitta någon att prata med. Professionellt. Någon som kan hjälpa henne att sortera svaren hon får. Hjälp att korta vägen mellan hjärta och hjärna.

Och hon förstår att hon behöver det. Visst gör hon det, hon är inte dum, min mamma. Men hon vill inte behöva. Jag hör det på henne. Vem ska hon gå till, det är dyrt och hon har inte råd och tänk om hon kommer till samma som exet...

Fast jag kan bara fortsätta peppa henne att gå till någon. Det och lyssna. Finnas där.

Men det gör så ont att inte kunna fixa det åt henne.

den mest romantiska årstiden

Ensamhet, en kopp te och alla tankar...

Jag mår bra. Förkyld, javisst, men i övrigt mår jag bra ikväll.

Jag har yogat, ätit nyttigt. Tänt ljus, mysat till det lite här hemma. Rensat lite papper. Inte varit särskilt social, förstås, men det kommer. Jag tänker inte börja noja över det.

Tänker lite på kärlek. Råkade se en romcom alldeles nyss och jo, jag vet. Inte på riktigt. Orealistiskt. Men ändå, det väcker en längtan. Folk snackar om att bli kära på våren. Jag tycker att hösten egentligen är mycket mer romantisk. Promenader bland färgglada löv i krispig luft, sitta inne på en varm pub med en god öl och prata prata prata tills de stänger, tedrickande vid köksbordet medan mörkret faller och värmeljusen tänds.

Vi får väl se. Kommer det så kommer det. Vem vet. Annars Maria, du och jag och våren!

att kontrollera en Plog

Lite förkylning ska väl inte stoppa mig, sa jag för mig själv och traskade ner till yogapasset.

Och det gjorde den väl inte heller. Men jag har aldrig svettats så mycket på ett yogapass nånsin. Musklerna var helt slut, benen skakade i slutet av passet.

Och så Plogen. Vad är det med denna plog som gör den så omöjlig? Det ser ju så lätt ut när ledaren gör den där framme på mattan? Och sen jag. Som får panik och tror att jag ska slå runt. Är det kontrollbehovet som spökar, månne? För rent fysiskt fixar jag det, det är jag säker på.

Jag antar att jag måste sluta se Plogen som ett hinder. Välkomna den istället. I bästa yogastil.

Snap out of it!

Livet går vidare.

Förkylningen likaså.

Fick en kommentar idag; "snap out of it!" Fast med kärlek.

Så jag tror jag gör det. Skiter i att tycka synd om mig själv och njuter av dessa slappa dagar istället.

attjo attjo attjo prosit!

Ibland är det bra att tvinga iväg sig på grejer, inser jag.

Idag till exempel.

Febrig och eländig, men är det 100% närvaro innan Seattle så är det. Bara att masa sig iväg till replokalen, även om sången var åt helvete. Jag kunde i alla fall lyssna.

Och vad skönt det är, att det händer saker utan att jag är med och ser till att de händer. Och vad jobbigt det är.

Gissar att det är därför jag har så blandade känslor inför kören just nu.

Annars händer det inte mycket. Förkyld, som sagt, för.. är det fjärde gången nu sen jag började jobba? Eller bara tredje?

Inser att mitt immunförsvar tog semester för längesen och inte har några planer på att komma tillbaka. Jag tror jag måste anställa ett nytt.

Ringde Vårdcentralen idag. Fick en tid hos min nya husläkare den 24 september. Bara två veckor kvar, hurra.. Funderar på om man kan snabba på det hela lite genom företagshälsan. Ska kolla det imorgon. För nu undrar jag lite, så här sjuk är väl inte normalt att bli. Det kanske saknas nåt. Kan inte skada att kolla upp i alla fall.

Kan inte

Jag vill skriva, men orden hittar inte ut.

Jag har svårt att formulera mig, svårt att förstå vad jag menar. Hur ska då andra kunna förstå?

Jag vill börja leva igen. Vill ut ur kokongen av sjukdom och dåligt mående. Och jag tror jag kan. Att snitta rakt av är det som behövs. Starta om, börja på nytt. Utan måsten som hänger över. Känna mig stark igen. Bara vara. Inte känna efter.

Idag kände jag efter. Och då var jag sjuk igen.

Hur slutar man känna efter? Är det bara att.. sluta?

Borttappat immunförsvar. Hittelön utlovas.

Jag är inte bitter. Inte ett dugg.

Det är ju helt ok att få en ny förkylning varje vecka. Jag menar, det vore ju trist att gå och dra på samma förkylning, liksom. Nu blir det i alla fall lite variation. Ena gången halsen, andra bihålorna...

Och träna, det är väl överskattat. herregud, hosta tränar ju magmusklerna som bara den! Fast den senaste förkylningen har ingen hosta, i och för sig. Ännu.

Orka göra något på kvällarna?

Vadå, kolla på tv är väl att göra något? Och jag är jättesocial på facebook.

Allvarligt, hur fan får man tillbaka immunförsvaret? Det känns som om jag inte haft något sen min sjukskrivning för två år sen...

täppt i näsan på jobbet...

Täppt i näsan som aldrig förr. Hoppas det går
över snart. För även om det vore skönt att vara hemma så har jag inte råd. Inte lust heller, förresten. Nu vill jag vara frisk och kunna träna. Ska i alla fall gå på yogan i eftermiddag.

Sen blir det soffhäng. Längtar redan.

Published with Blogger-droid v1.5.8

Vad vore livet utan sång?

Och så hemma igen, efter sång, skratt, mat och prat.

Tänk om jag inte hade kvartetten? Vad skulle jag göra då? Förtvina, förmodligen..

Vi sjöng igenom repertoaren till nästkommande gig. Massor av gamla låtar, som plötsligt lät mycket bättre. Trots att vi är förkylda hela tiden.

Åt, skrattade, pratade. Tävling. Hur känns det, vad vill vi, vilka låtar ska vi ta..

Vi är alla peppade som fan. Och vi har en plan.

Nu, en hel vecka framför mig. Det känns fantastiskt bra att ha beslutat mig för att stanna hemma nästa helg. Ännu mer så, eftersom en kväll extra försvinner denna vecka. Och lite imorgon också, eftersom det är träningsdag. Vilket påminner mig om att jag ska packa ner träningskläder. Måste lämna tillbaka bilen imorrn efter jobbet och då är det lika bra att åka direkt till gymet efteråt. Yogan igår fick igång snoret ordentligt. Få se vad morgondagens yoga kan göra.

pimpning, röjning och resor över hela stan..

Höstpimpning på bloggen.

Röjning i förråd. Ska köra tillbaka flyttkartonger till bästaste, som jag lånade för ett år sen ungefär.

Fast jag måste förmodligen åka över till brorsan först och hämta bilen. Just nu önskar jag att jag inte övertalat honom att kolla på lägenheten i Sumpan..

Nåja, jag har i alla fall bestämt mig för att stanna hemma nästa helg. Skullle egentligen åkt på en utbildningshelg, men nej. Jag ska ta hand om mig. Inte göra fler måsten än de som verkligen behövs. Dessutom kommer den här veckan att bli tuff på jobbet.

Fats jobbet känns roligt just nu. Det hänger jag mig fast vid. Ska suga ut allt jag kan.

underbart, härligt!

Ledig lördag, åh så behövligt och underbart!

Hittills har jag både hunnit med läsa i sängen, soft frukost och yoga.

Yoga is da shit för mig. Helt klart. Trots att jag är stel som ett kylskåp.

Idag var det lite... flummigare än i måndags. Fast på ett bra sätt. Jag tror ju verkligen på att man drar igång en massa grejer i kroppen och att saker och ting lösgörs. Idag började jag nästan gråta när jag gjorde plogen. Bara för att yogaläraren sa åt mig att det är jag som styr. För det känns ju verkligen inte så ibland, när jag hamnar i mina svackor.

Nu ska jag strax äta lunch. Jag funderar på att dra mig bort till Skhlm. Skulle behöva titta in på Classe. Vill ha små lampor som jag kan sätta på väggen i mitt förråd och en sån där ljusväckarklocka. Snart blir det mörkt på morgnarna, det är lika bra att förbereda sig...

Och så kan jag ju passa på att kika lite på höst och vinterskor också.

Nya funktioner

Jag hittar nya funktioner med lilla knubbisen varje dag, som ni ser i nedanstående inlägg. Nu kan jag både blogga och spela trummor med den. Jag körde ett trumsolo för kollegorna på rasten. Exklusivt. De såg lagom roade ut. Ingen feeling alls där!

Tiden går så fort. Snart är det helg och nu är det bara 41 dagar kvar tills jag korsar Atlanten och gräver guld i Usa, eller hur det nu var... 41 dagar kvar att leva nyttigt, träna och må bra. Synd att jag blir förkyld hela tiden då. Men nu skiter jag i det. Jag kör lågintensivt, så blir det hur bra som helst. Och denna helg har jag stora planer. Jag ska göra: INGENTING! Inget planerat i alla fall. Lite städa, lite träna, mycket sova.. Okej, rep på söndag, men det är kul.

Några bra dagar nu, det har varit skönt. Hoppas det håller i sig.

nytt

testar om det går att blogga från mobilen... vore ju kul om det gick. jobbar, sliter. Förkyld igen. längtar hem.

Published with Blogger-droid v1.5.8