söndag 31 oktober 2010

att längta, men inte veta efter vad

Har en såndär odefinierad längtan igen.

Känslan är stark, men jag vet inte riktigt efter vad. Nytt jobb? Förälskelse? Nya vänner? Ny hobby? Nytt liv???

Lite av allt, skulle jag tro. Hösten gör så med mig, får mig att längta. Vilja ha annat, nytt. Förändring.
Det är på hösten jag funderar på saker som att hyra ut min lägenhet och börja plugga på nån folkhögskola långt bort. Eller åka iväg för att jobba i Thailand ett halvår.

Eller så är det jetlagen och förkylningen som gör mig lite.. sårbar.

Sista söndagen i oktober

Hur mycket snor finns det i en människa egentligen?

Sådana djupa tankar roar jag mig med sista söndagen i oktober.
Har återigen sovit dryga 13 timmar (hej vintertid!) och tänker att det fan inte är värt det att gå till jobbet imorrn. Inte med vansinniga mängder snor som rinner konstant, fnasig näsa och explosiva nysningar en gång i kvarten.

Fast annars mår jag ganska bra.

Att vara hemma igen. Mitt hem är min borg, visst är det så. Och jag känner mig lite friare nu, när jag vet att jag ska ha paus. Funderar på vad jag ska ägna min tid åt. Mig själv. Må bra. Träna, självklart. Bara förkylningen dunstar. Måla. Göra smycken, kanske? Ska titta runt på lite websidor och se om jag hittar några roliga helgkurser. Nåt kreativt blir det i alla fall, det vet jag.
Och snart börjar dejtingsäsongen, eller vad säger du Maria?

lördag 30 oktober 2010

ChockYoga

Så har jag yogachockat kroppen.
Den stela stackars kroppen. Som ett kylskåp. Kunde knappt nudda fötterna, än mindre gå in i plogen ordentligt. Tror jag ska yogachocka kroppen hela veckan nu. Det är klart, att sitta på atlantflygningar gör ju inte att man blir toksmidig direkt. Så jag får väl vara snäll mot kroppen några dagar, ta det lite lugnt. Inte bända och böja för mycket.

På väg från yogan upp till affären träffade jag på några små skelett. Det är dock de enda jag sett idag och det är nog tur, för här finns inget att hämta. Inte ens grannens skrikiga barn har plingat på. Fast det är klart, de kanske är för små för att trickortreata. Har jag berättat om min grannes skrikiga barn? Jag har aldrig stött på barn som grinar så mycket. Han är typ en varannan-vecka pappa till två barn, tror jag, och det är väl bra. Men varför skriker de så? Jag tror aldrig jag har hört dem gå i trappen utan att något av barnen börjar grina. Antingen är de grymt bortskämda och grinar när de inte får som de vill, eller så är han en hemskt sträng pappa...

Jetlagen är fortfarande extremt kännbar och nu ska vi skoja till det med vintertid dessutom. Tjoho. Gick i alla fall upp i vettig tid, så idag slipper jag förhoppningsvis vara uppe till fyra. Har egentligen inget emot att vara uppe till fyra, men inte när dygnet blir så himla svårt att vända tillbaka.

From outer space

And so I'm back.
Efter dryga två veckor av resande, känslostormar, musik, framgångar och tårar..

Det är inte helt enkelt att resa med en massa människor, särskilt inte när man har en depression som gärna drar fram den låga självkänslan när det blir för lite egentid. Men, på det stora hela har det varit fantastiskt. Återigen har vi sprängt gränser och förändrat världen, i alla fall den lilla bubbla vi är i. Folk kommer fram och talar om hur det vi gör påverkar dem, att vi förändrar deras liv, rör vid deras innersta. Det är stort och jag är tacksam och ödmjuk inför det faktum att jag får uppleva detta.

Igår kom jag hem. Skulle ha jobbat idag, men jetlag och dunderförkylning tog över. Istället sov jag från ca fyra på natten till sex på kvällen. Japp, 14 timmar. Haha. Hade tänkt vända tillbaka dygnet, men tji fick jag!

Imorgon blir det tidigare morgon dock. Ska definitivt till yogan, strunt samma om näsan rinner och jag är trött.

See you soon..

tisdag 12 oktober 2010

Vi ses igen!

Sista inlägget här på ett tag, tror jag. Blir lite för jobbigt att hålla rätt på två bloggar där borta...
Well, see you om dryga två veckor! Eller på resebloggen... :)

pre-trip

Okej, jag fuskar idag.
Stannade hemma för ont i ryggen. Och jag har ont i ryggen, det har jag. Kanske inte så att jag måste vara hemma bara, egentligen.
Men jag hinner inte med annars. Allt som ska packas, strykas, städas. I-landsproblem, jag vet, men det är mitt problem just nu.
Om några timmar ska jag fixa ögonfransarna och brynen. Jag lyckades tidigarelägga tiden, så nu hinner jag med yogan ikväll också. Ta hand om den stackars ryggen.
Växla lite cash skulle jag behöva göra också, men jag får ta det på väg till Arlanda imorgon.

Så just nu poppar jag Puppini Sisters och städar, packar och stryker. Och sitter alldeles för mycket vid datorn... Fram med strykjärnet!

söndag 10 oktober 2010

resestress!

Inser plötsligt att det faktiskt bara är två dagar kvar tills vi åker.
Hur ska jag hinna?
Måste städa, shoppa, packa... Maila värdinnan, skriva ut info om sånt jag vill göra, typ olika Yoga studios.
Och nu ska jag hem till pappa snart och luncha.
Kanske hinner med lite shopping på vägen, om jag bara kan komma på vad jag behöver..

lördag 9 oktober 2010

Servicetest på en lördag

Idag såg jag att jag hade fått mail från ett av jobben jag sökt.
Ett mail med ett servicetest.
Jag hatar såna där test, för de är så generella. Man får olika situationer och förslag på hur man skulle göra i dem. Och det beror ju så himla mycket på! Men, jag försökte få till nåt slags generellt svar. Bara att hoppas att de gillar mina svar. Jag tror jag ska ringa i veckan inan jag åker och kolla läget.

Annars;
sovmorgon, yoga (med huvudstående!), 45 minuter på konditionsmaskin för att gottgöra för gårdagen. Tvätt i maskinen och borde börja städa, men ska nog skriva packlista istället.

fredag 8 oktober 2010

Bye bye karaktär...

Fredag kväll och karaktären flög just ut genom balkongdörren, eller nåt. Igen. Igår var det Lindts chokladkulor. Idag står en smulpaj med svenska äpplen i ugnen. Försöker trösta mig med att det i alla fall är naturligt. Inga E-nummer här inte.

Vad hände?

Jag som varit så duktig. Nåja, även den bäste och så vidare. Jag kan ju inte rå för att jag gör världens godaste smuldeg.

finally friday

Fredag. Äntligen.
Jag tyckte det var fredag igår. Varje gång jag blev påmind om att det faktiskt bara var torsdag kändes det enormt tungt.
Så trött. In i döden trött.
Ryggen värker.
Jag känner en viss oro inför flygresan. Om jag ska ha så här ont blir det inte kul att sitta på flyget i massor av timmar. Hoppas på att yogan imorgon stretchar ut det värsta. Annars blir det naprapat eller nåt på måndag.

Nu blir det fredagsmys... Med Me Myself and I...

onsdag 6 oktober 2010

1 down, 3 to go

Onsdag morgon och jag är helt vansinnigt trött.

Konserten igår gick bra. Vi är alltid ute i sista sekunden och den här gången är det värre än någonsin, så jag fick ett litet bryt när vi repade pågång innan konserten. Tyckte att alla var dumma i huvudet, kören lät skit och allt skulle gå åt helvete. Men sen mictestade vi med kvartetten och då kändes livet lättare igen.

Publiken var underbar. Precis som det ska vara på en stödkonsert. Hoppas att det blir lika bra publik idag.

För jajamensan, ikväll är vi på't igen! Kommer krävas massor av kaffe för att ladda upp.. Och så jobba först... Vad är det för trams?

Sen är det bara 2 konserter "over there" kvar, sen kör vi...

måndag 4 oktober 2010

Städa, packa, stryka..

Jamen måndag.
Inte blev det någon yoga idag heller. Trots att jag behöver det. Men idag behövde jag andra saker mer.
Städa.
Stryka.
Packa inför konserterna.

Nu ser det faktiskt okej ut här hemma. Det var riktigt sunkigt, nämligen. Sådär så att om någon kommit på en spontanfika så hade de inte fått komma in. Men nu är det okej. Så kan jag storstäda nästa helg.
Bara för att det är så skönt att komma hem när det är rent hemma.

söndag 3 oktober 2010

Glad och ledsen och glad

Jag är ledsen, fast glad. Eller glad, fast ledsen.
Glad för att kören låter så bra. Glad för alla fina människor.Glad för att jag rockade på bowlingbanan, märkligt nog. Glad för att cd'n låter bra. Ledsen för att fina A inte kan följa med till Seattle.

Det känns konstigt. A har ju varit med hela vägen. Så mycket som vi har pratat om resan, glatt oss, planerat... Men jag förstår att det blev det beslutet. Man får väga för och emot.
Men jag kommer sakna dig, A!

För övrigt är det bara 10 dagar kvar nu. 10 dagar till Starbucks!

lördag 2 oktober 2010

Och helgen börjar med;

Försovning.
Ja, jag försov mig, på en lördag.
Brukar ställa klockan på 10.00, för att hinna äta frukost i lugn och ro innan yogan, som börjar klockan 12.
Idag vaknade jag 11.29. Jag hade glömt slå på alarmet.
Men, jag hällde i mig en Nutrillet och tog mig ner till gymet. Vilket jag är mycket glad för.
I måndags skippade jag ju yogan och veckan har inte varit särskilt bra. Jag har börjat känna mig förkyld igen, ryggen har värkt.
Nu är förkylningskänslan borta. Ryggen känns, men mer av träningsvärk än något annat.

Imorgon blir en lång dag. Sista repet innan alla konserter och sen resan. Allt ska sättas. Det ska bli roligt, men det kommer bli tufft. Sen blir det möhippa, så söndagen är fullspäckad.

Och jag har klippt mig och ska söka ett till jobb.