tisdag 30 oktober 2012

Jag har det bra

Ville bara säga det. Sover lite kasst fortfarande, men annars fixar jag jetlagen ganska bra.
Har knappt lyckats shoppa nåt, men det är ju några dagar kvar.
Och nej, jag är inte i närheten av orkanen. Guskelov.
Imorrn börjar det på allvar...

tisdag 23 oktober 2012

snart är det fredag

Tre sovningar kvar. Tre.
Det är märkligt hur tiden fungerar, alldeles nyss var det ju jättelänge kvar.

Jobbet är massor som vanligt, hur jag ska hinna jobba undan innan jag åker vet jag inte riktigt. Det viktigaste blir gjort, det andra får faktiskt vänta. Herregud. Det är bara papper, inte the end of the world.

Annars.
En lite märklig spänning. Sovsällskap i lördags, vi har ju sovit ihop så många gånger nu. Och så plötsligt, en spänning. Men jag vill inte, inte med honom. Jag tycker för mycket om honom. Kan tyckas vara en paradox, men jag vill bevara det vi har, inte rubba balansen.

Nu är det bara att köra jobbet ända in i kaklet, sen... Sen glömmer jag jobb, svenska hösten och vardagsliv. I 10 dagar.

Och jag har nästan packat klart.

fredag 19 oktober 2012

Hösten och vad den för med sig

Som en filt lägger det sig över hela mitt liv, mörkret. Hösten. Regnet, allt man måste, allt man ska, allt man vill. Inte bara dåligt, mysiga stunder med tända ljus och varma filtar. Nystarter, en lust att förändra. Baksidan, ensamma stunder med nån slags övergiven känsla.
Lite av allt, det här med mörker och höst. Men framförallt trötthet, ett sömnbehov och ett återhämtningsbehov som blir större och större. Samtidigt som det inte hjälper med bara vila och återhämtning, det måste hända saker också. Träna är viktigt, men har bortprioriterats och nu är det svårt. Komma igång är svårt och det blir att jag tänker "Sen. När jag kommer hem", fast jag borde tänka "Nu! Nu kör vi!"

För om en vecka åker jag. Går in i en tiodagars bubbla av kvinnor, musik, glädje och konkurrens. Det kommer bli jobbigt, pressande, roligt, uttröttande, nyskapande och alldeles alldeles underbart...

Och sen. Jag har fått en fristad. Eller kanske egentligen inte jag, men jag har tillgång till den. Ett annat land, sol och värme, bara en flygbiljett iväg. Nästan när jag vill. Vilken frihet!
Jag längtar redan.

lördag 13 oktober 2012

Äggets dag

"Det här är tydligen inte min dag" skrev jag på facebook. "Nej" svarade någon snabbt, "det är ju äggets dag".
Äggets dag.
Ja, min var det i alla fall verkligen inte.
Ni vet, när man blir stämplad på foten på tunnelbanan, nätverket lägger ner på jobbet, man trampar snett och gör en tokdykning inne på en klädaffär i city och när man slutligen kliver på rulltrappan så stannar den...
En sån dag blir jag inte ett dugg förvånad att höra att det är äggets dag.
En sån dag är det bara att ge upp och åka hem.

Skönt att det inte är äggets dag varje dag.

tisdag 9 oktober 2012

Men tänk dig för, mänska!

Direkt när jag säger det så inser jag att det ju inte är så smart. Sant, absolut, men inte smart.
Jo, jag vill jobba minst 80%. Jo, jag kommer att ha svårt att klara mig på 50%. Nej, jag har egentligen ingen lust att ha två 50% jobb, fast jag kanske sa i våras att det nog skulle kunna funka. Jo, jag kommer bli tvungen att söka andra jobb om jag inte får fler timmar här.

Men ibland måste jag komma ihåg att chefen inte är min kompis. Inte på det sättet.
Det där med att tänka innan man pratar har aldrig riktigt varit min grej.
Visst löser det väl sig, det kommer det göra. På ett eller annat sätt. Det är inte den här chefen som avgör min arbetstid heller.
Fast lite snurrar det i huvudet, dock. Och i magen.

lördag 6 oktober 2012

6:e oktober, morgon

Mobilen surrar till.
Det räcker för att väcka mig, jag är lättväckt. Naturligtvis kan jag inte somna om utan att titta efter vad det gäller. Inte för att jag väntar något sms. Jag har ingen som sms:ar mig just nu. Ingen sån som jag väntar på sms ifrån.
Det är ju ingen heller. Det är mobilföretaget som tackar för min inbetalning. Men nu är jag vaken och det är lite för sent för att det ska kännas rimligt att somna om.
Så jag ligger där, tittar upp i taket, funderar. Tänker att det var längesen jag vaknade med någon bredvid mig i sängen. Tänker att jag länge tyckt att det varit väldigt skönt att få vakna själv och ifred och att jag nog tycker det idag med, men att jag vill vakna med någon bredvid mig, snart.