torsdag 27 november 2014

Konstiga åkommor och gamla vänner

Det är ju märkligt att jag alltid får åkommor som ingen jäkel kan tala om vad det är.
Ni minns kanske att mitt lillfinger och halva ringfingret på vänsterhanden domnade bort i somras. Det har blivit lite bättre, men domnat är det fortfarande. Jag har varit hos ortopeden, som trodde på Ulnarisnerven, hos neurokliniken för nervundersökning, där de konstaterade att det nog inte var Ulnarisnerven ändå, eftersom jag var svag i hela armen och inte bara i underarmen, och så ortopeden igen, idag, som nu inte har en aning om vad det kan vara. Så nu ska jag så småningom på magnetröntgen av nacken, om inte annat för att utesluta ett eventuellt diskbråck. Suck.

Efter ortopeden åkte jag äntligen och hälsade på L, som fick barn tidigt i höstas. Ännu ett av mina dåliga samveten, som nu blev stillat med en lunchsushi. Tur jag har vänner som känner mig och tycker om mig, även när jag är usel på att höra av mig.

Alltså, jag har ingen riktig aptit. Jag brukar kunna äta tio bitar sushi och ändå vilja ha mer, men idag var jag mer än nöjd med 8 bitar. Om det är en biverkning, så får just den gärna stanna kvar. Jag är inte speciellt sugen på sött heller. Mest julmust light, för att jag blir torr i gommen.

I vilket fall, vi lunchade och promenerade. Och pratade, massor. Härligt, energigivande. Mitt under promenaden kollade jag mina mail och såg att jag blivit kallad på intervju nummer två, på jobbet jag sökt. Som en av tre utvalda. Jätteroligt, förstås, men också lite pirrigt. Tänk om de vill få referenser av min chef? Då måste jag ju tala om att jag sökt annat och hon kommer bli besviken och hur blir stämningen då? Det är väl okej om jag får jobbet, men tänk om nån annan av oss tre får det?
Jaja. En sak i taget. Först, imorgon, ska jag ringa och boka en tid för intervju nästa vecka.

Allt pirr gjorde att jag tog en löprunda när jag kom hem. Egentligen ville jag inte, men för en gångs skull vann förnuftet. Kanske också ett friskhetstecken. Nu efteråt känns det såklart vansinnigt skönt. Särskilt efter en timme i badet och duschen, renskrubbad, insmord och fräsch som en nyponros.

Imorrn blir det yoga och pappalunch. Måste passa på att yoga nu, på det här passet jag bokat, eftersom jag har lyckats missa tre bokningar och nu är avstängd från bokningen i nån vecka. Minnet är inte som det brukar vara... Men det blir bättre. Allt blir bättre. På ett eller annat sätt.

måndag 24 november 2014

lazy day

Idag vaknade jag strax efter åtta. Ute blåste det så jag nästan trodde att träden på bakgården skulle välta, så jag bestämde mig för att det här var en sån där dag då jag inte skulle behöva göra någonting. Och det är precis vad jag gjort. Jag har i princip suttit i soffan hela dagen, kollat serier, tv, ätit lite, druckit kaffe..
Jag har inte diskat, promenerat, yogat, plockat upp kläder ur tvättkorgen eller något annat nyttigt.
Och det känns bra! Jag har kunnat tokslappa helt med gott samvete. Ett friskhetstecken, om något.
Grannen messade om promenad, men när vi insåg att det börjat spöregna gav vi upp den idén. Hon har börjat dejta, förresten, och träffat nån jättemysig snubbe med massor av pirr vid första ögonkastet. Jag blir lite avis och inser att det snart är dags att ge sig ut igen. Snart.

Annars håller jag på att småpilla med Londonresan. Kollar festivalpass, flygtider.. Åker förmodligen redan kvällen innan och passar på att hälsa på kusinen.

Nej, åter till soffan. Vet ni att man kan titta på "Law and Order - Special Victims Unit" typ hela natten om man bläddrar mellan kanalerna? Såna matnyttiga saker man upptäcker som sjukskriven.

söndag 23 november 2014

Bra

Bra saker som har hänt på sistone:
* Nästan bokat resa till London i januari. Hotellet är bokat i alla fall. Jag måste vänta tills lönen kommer med att köpa flygresan, men det finns för under 500 spänn tur&retur. Sen är det bara biljett till evenemanget kvar.
* Var ute och sprang idag efter repet. Jag har så mycket adrenalin i kroppen just nu och jag är så sjukt nöjd med att jag drog på mig löparkläderna så snart jag kom hem. 5 km blev det.
* Yoga i fredags. Yoga is the shit. Något ofokuserad och skakig var jag, men kroppen blir så lycklig.
* Rep idag. Få sjunga med alla fantastiska kvinnor i kören. Fan vad coolt det är att jag har kompisar allt mellan 17 och 66 år.
* Jag har städat och diskat! Jag var tvungen, eftersom det kom hit folk och repade i lördags också. Så nu är det hjälpligt rent och snyggt här hemma.

Så livet är helt okej, just nu. Jag stannade hemma i fredags kväll istället för att gå ut, vilket var helt rätt beslut. Lördagen var också slapp, utom en timmes rep, och idag har jag som sagt repat och sprungit. Det löper på, som det ska göra.

torsdag 20 november 2014

okej, bara lite till..

Bara en liten update från läkarbesöket..

Kände mig stabil idag. Stadig, lugn. Det tog ca 2 minuter inne hos doktorn så började tårarna rinna.
Det blir medicin. Får räkna med att ta den ca 6 månader, vilket ändå är vansinnigt mycket bättre än 3-4 år som sist. Sen har jag ju också ett gäng samtal med kuratorn, som ska hjälpa mig att sortera i röran som är mitt huvud, så det ska bli bra det här.

Jag försökte på nåt slags taffligt sätt tala om för doktorn hur mycket jag uppskattar att han tar mig på allvar och lyssnar och faktiskt hjälper mig. Jag hoppas det gick fram. Han såg lite glad ut, i alla fall.

Nu är jag sjukskriven i två veckor, eftersom medicinens biverkningar i initialfasen kan göra att jag mår sämre. Och som doktorn sa, det behövs inte mycket för att putta mig över kanten just nu. Det är lite ångestladdat med sjukskrivningen, men egentligen vet jag att det är precis som det ska vara. Jorden går märkligt nog inte under om jag inte är på jobbet.. Sånt som ska göras kan skjutas upp. Ingen kommer dö av det. Jag ska ringa min chef imorrn och hoppas att hon förstår att detta är för det bästa, både mitt och jobbets. Det gör hon nog.
Lite jobbigt är det också med tanke på att jag sökt nytt jobb. Kanske inte ser så bra ut med sjukskrivning för ångest och depression. Samtidigt är det ju bra att jag tar tag i det innan det blir värre, det visar väl på självkännedom? Dessutom vet jag faktiskt inte ens om de vill träffa mig igen. Där verkar mina känselspröt slagit av, jag har verkligen ingen aning. Förmodligen för att jag gärna vill att de ska vilja ha mig. Då kan jag inte sortera vad jag vill från vad jag anar. Hursom, jag kan bara vara ärlig. Är det meningen så blir det, annars blir det nåt annat. Nåt bra. Jag ska bara tro det. Lita på det.

Så, nu blir det inget mer depression och ångestprat här på ett tag. Nu laddar vi med the good shit. Till exempel kommer pappa och hämtar mig om en stund, så ska vi åka och fika.
Jag ska fylla de här veckorna med sömn, vänner, träning och sång. Som en kickstart på ett bättre liv. Inte ett nytt liv, men ett uppgraderat. Med acceptans och glädje.

onsdag 19 november 2014

sista inlägget

Inte i den här bloggen, förstås. Men.

Jag har bestämt en sak.
Jag kommer inte skriva mer om mitt dåliga mående.
Det är jättebra att jag haft utrymme att fundera, grubbla och komma fram till att jag får leva med det här mer eller mindre. Att jag är skör, att jag kommer att trilla ner lite då och då. Att jag aldrig kommer bli "frisk", även om jag kommer att ha långa perioder när jag mår alldeles utmärkt.

Men om jag fortsätter att älta här i bloggen så kommer jag att cementera något som är negativt och det vill jag inte. Jag vill fokusera på det som är bra och roligt i mitt liv. Jag tänker att om jag skriver om sånt, och inte så mycket om vad som är jobbigt, så blir det roliga och bra det som blir centralt i mitt liv. Inte så att jag stoppar huvudet i sanden och inte låtsas som att verkligheten finns, men fokus på rätt saker, liksom.
Av erfarenhet vet jag att ältande är dåligt för mig.
Bra för mig är att hålla mig fysiskt aktiv, äta nyttig och god mat (inte halvfabrikat och mackor), sova ordentligt, helst 8 timmar per natt, att sjunga och att träffa härliga människor, de där som jag har turen att ha i mitt liv. Undvika slösurfande och slöTV-tittande. Och, inte minst, att tänka positivt och inte fastna i ältande och dåliga tankebanor.

Så. Imorgon träffar jag min läkare. Jag ska prata medicin med honom, för jag har nog bestämt mig för att jag hellre äter medicin nu ett kortare tag än att behöva äta flera år sen, när jag slagit i botten igen. Jag ska berätta om symptomen jag har, som jag känner igen från förr. Sen är det fokus framåt och uppåt.
För det är det jag vill.

tisdag 18 november 2014

det är bara kemi, egentligen

Åh, jag funderar så himla mycket på det här med medicin.
Jag inser att jag kanske behöver det. Att min seretoninhalt förmodligen är låg igen och att risken, om jag inte fyller på, är att jag trillar ner igen. Att jag ändå måste äta det så småningom och då länge. Som förra gången. Jag har ju varit så emot det, men kanske är det så att jag, om jag börjar nu, kan klara mig undan mycket lindrigare. Nånstans vill jag inte riktigt ta det här på allvar. Förmodligen för att jag verkligen inte vill vara där igen. Fast jag tror att jag sakta men säkert börjar förstå att jag balanserar på en jävligt tunn tråd. Kanske medicinen kan få den att tjockna lite.
Visst fattar jag att jag måste göra nåt åt andra saker också. Jobbet, till exempel. Jag är lite rädd att hela grejen ska ligga mig i fatet när jag söker andra jobb, att min chef ska säga nåt när de tar referenser. Men det är ju också så att det är lättare att ta tag i saker om jag mår bättre. Blir jag dissad på grund av det här så kommer det kanske nåt senare som passar bättre.Vi får se, jag ska träffa min läkare på torsdag.

Annars är det väl så att man ska vara försiktig med vad man önskar sig. Jag är hemma med feber och ont i kroppen. Skönt, men lite ångestladdat också, förstås. Duktighetsgenen i mig skriker högt.


söndag 16 november 2014

samla extraliv

I fredags hade vi nåt slags konferens, eller inspirationsdag på jobbet. Bland annat var det några olika föreläsare. Några var riktigt bra, några var riktigt dåliga. En av dem, som var bra, kom med en väldigt bra bild, för mig. Hon pratade om att man kan se sin tillvaro som ett dataspel, där den här energistapeln som anger hur mycket liv du har kvar finns uppe i ena hörnet. När du gör jobbiga saker försvinner energi, gör du för många saker som snor energi så förlorar du ett liv. Men, du kan också göra saker som genererar energi och till och med skaffa extraliv. Den bilden passar mig så himla bra. Just nu går det sjukt mycket livsenergi åt till jobbet, och det måste jag (och har jag börjat) ta tag i, men varje gång jag gör något bra och kul får jag mer liv.

Som i fredags kväll. Att träffa en bloggvän för första gången irl, dricka tre flaskor rosé och prata, skratta, prata hela kvällen. Okej, det hade kanske kunnat räcka med två flaskor. Det var inte helt lätt att släpa sig upp till lördagens promenad med bästaste, men det var det värt ändå!
Mitt när vi satt där, i vår rosa rosédimma, så fick jag mess från M. "Var är du?"  Obs, vi har inte hörts på ett bra tag. Det visade sig att han var på samma ställe som vi. Eller snarare att han åkt dit för att han sett på fb att jag taggats där. Han är lite märklig ibland, M. För ett tag sen tokgillade han en massa av mina foton och inlägg på fb, typ åtta på raken. Hej uppmärksamhet! Kunde han inte bara skickat ett meddelande? Nåväl, nu var han väl lite dragen, precis som jag visserligen, och ville ses dagen efter. Han skulle ändå till mina trakter. "Jag saknar dig" sa han. "Jag saknar dig med" sa jag, "men jag har nog inte tid imorrn".Han blir alltid så stött när jag inte har tid. Som att jag bara ska sitta här och vänta, liksom. I alla fall, han åkte hem så småningom och efter en liten stund kom mess där han bad om ursäkt för nåt, fast han ville inte skriva vad utan säga personligen. Jag förstod ingenting, men det visade sig vara att han tagit mig på benet och det "får man ju inte göra". Jaha. Alltså, jag märkte det inte ens. Ingen fara skedd, tyckte jag. Jag vet ju att han gärna får för sig att noja över grejer, men jag kan inte tycka att nåt, som jag inte ens märkte av, är så mycket att noja för. Sen har vi så klart inte setts nåt mer i helgen. Ibland tror jag att han bara måste checka av att jag fortfarande bryr mig och att om jag verkar göra det så är det inte lika intressant att ses. Kanske är jag orättvis, jag vet inte. Nu låter jag ju helt bitter, inser jag, och det är jag faktiskt inte. Men jag saknar honom, såklart, och det vore kul om han kunde göra en liten effort att träffa mig, inte bara en fredagskväll på fyllan. Men men. Jag har, som tur är, en massa härliga människor i mitt liv. Nåt rätt måste jag ju ändå göra, som drar till mig så många bra personer, som bloggvännen i fredags. N, tror jag hon får heta, har nog ingen sån innan här i bloggen. Jag hoppas det blir fler gånger, snart!

Annars då. Promenad med bästaste, som sagt i lördags. Gå runt söder i två timmar, prata om livet, galna familjer och allt mellan himmel och jord. Middagen blev inställd pga magsjuka och det gjorde inget. Idag, först slappande och sen middag med en annan bra vän. Jag har samlat mycket livsenergi i helgen och det behövs.

Det känns väldigt jobbigt att gå till jobbet. Jag har lovat mig själv att försöka hålla mig tills på fredag. Hela mitt sinne skriker "Sjukskriv dig, ta hand om dig, läk en smula!", men jag vet att jag har så mycket att göra att jag bara skulle få ångest av att vara hemma. På fredag ska jag på återbesök till min läkare. Sen får vi se. En dag, en vecka i taget just nu. och så fylla på livsenergi, så mycket jag bara kan.

tisdag 11 november 2014

hur det gick idag

Okej. Ni undrar hur det gick idag.
Jag ville inte alls gå upp. Ville inte gå till jobbet, men när jag kom dit kändes det ändå rätt ok. Chefen var väldigt uppmuntrande och fixade till och med en extra admintimme åt mig.

Så smet jag en stund tidigare, för att hinna i tid till intervjun. Och.. Känslan är bra. Det var den i och för sig sist också och då gick det ju inte som jag ville. Men, oavsett om jag får jobbet eller inte, om jag ens vill ha det, så tror jag de gillade mig som person.
Sen hände en sak. På slutet, vi hade pratat en timme, så sa plötsligt hon som var biträdande enhetschef; jag måste få fråga en sak som jag undrat sen vi fick din ansökan. Kände du... Och så säger hon min brors namn. Det visade sig att hon anställde honom, jobbet han hade när han dog var i just den stadsdelen. Det visste jag ju, men jag tänkte inte på att det kunde vara en sån koppling. Det blev lite känslosamt, förstås.
Sen åkte jag och sjöng lite och pratade med fina körtjejer, som inte mår så bra de heller. Så vi kom fram till en enkel lösning. Vi ska gå ut och dricka rödvin och prataprataprata. Underbart.

Nu äter jag Elvismacka, fast lite nyttigare. Rågbröd, ekologiskt jordnötssmör och skivad banan. Och dricker varm choklad. Med honungsrom. Och snart ska jag sova.

måndag 10 november 2014

det finns sånt som är bra också

Okej, men ett motviktsinlägg då.
Jag var på yoga nyss och jag kände mig riktigt stark. Fortfarande lite försiktig med ryggen, men det kommer. Jag har ändå gått 1-2 gånger i veckan rätt regelbundet nu. Dessutom klarar jag av en balansövning nu, som jag inte gjorde innan, bara för att jag bestämde att det var jag som bestämde över mina muskler. Då bara funkade det. Intressant.

På torsdag kommer en av de fina hit, hon som flyttade hem igen. Vi hörs inte jätteofta, men hon finns där och nu kommer hon hit, till mig. Det gör mig glad. På fredag får jag träffa en annan fin, fast en ny. En bloggvän, som jag inte träffat förut, hon som är så lik mig fast ändå inte. Det är spännande, lite pirrigt, men jag känner på mig att det kommer bli toppen.

På lördag ska jag, enligt planen, hem till min frisör och hans man på middag. Det måste jag förresten kolla om det fortfarande är på. Jag har hört så mycket om deras middagar och matkreationer innan, så det ska bli kul att se vad de bjuder på.

På söndag händer det flera saker. Jag ska dels provsjunga med en tjej, det liksom bara blev så. Vi satt på chatten i helgen (tävlingar på tv:n via datorn, chatten på paddan bredvid) och plötsligt fick jag ett privat mess med frågan. Så vi får se hur det låter. Eller höra, kanske. Sen, på eftermiddagen, blir det wok med J, som jag också träffar alldeles för sällan. Wok och prat, det blir en fin avslutning.

På vägen till och från yogan pratade jag med både farmor och mamma. Också sånt som det aldrig finns tid till annars.

Så det händer ju bra saker. Jag måste komma ihåg det. Också.

ibland önskar jag att jag bara vore lite dum och glad

Åh, det är inget bra just nu.

Hade lönesamtal med chefen, men kände att jag var tvungen att säga något om mina tankar och hur jag mår. Att jag inte mår så bra och att jag tydligare och tydligare känner att jag inte vill jobba med det jag gör mest. Att jag gärna jobbar kvar, men då måste det vara med andra uppgifter. Snart. Det var väl i och för sig bra. Det behövde komma ut, jag har ju gått med liksom en hård klump i magen och bröstet rätt länge nu. Men jag önskar att jag inte grät jämt, i såna här situationer. Önskar att jag kunde få ut känslorna och frustrationen genom munnen och inte genom ögonen. För jag tror inte folk tar en på lika stort allvar när man gråter.
Jag är också lite störd över att jag (återigen) tog på mig själv ganska mycket när det gäller mitt mående. Visst beror det till stor del på HSP'n, men det beror ju även på en sjukt stressig situation på jobbet, under en lång tid. Och det är ju felet. Jag kan köra på ett bra tag, men när det tar stopp tar det stopp, som det gjorde nu för ett tag sen. Och då är det liksom kört.
Det tråkiga är också att min chef då bekräftar det dåliga. Inte så att hon säger att jag är dålig, men allt det där jag kämpat för, jobbat skiten ur mig för.. jag får liksom ingen cred för det, bara att jag inte riktigt lyckats hela vägen. Och det spär ju på mitt redan ganska låga självförtroende. Vad är jag bra på, liksom? Är jag ens bra på nåt? Och då har jag också så svårt att stå emot att lägga det hela på mig själv, fast jag vet att det inte bara ligger där.
Sen känner jag helt ärligt att jag inte får gå på för hårt heller. Jag vill ju få vettiga referenser när den dagen kommer. Faktiskt.

Jaha. Jag tänkte i alla fall på vägen hem, att jag nog visst kan ha ett stressigt jobb. Jag har inget emot att ha många arbetsuppgifter. Det är bara det att både ha massor att göra rent arbetsuppgiftsmässigt, samt att ha många andra små personer runt omkring att ha koll på, plus en hög ljudnivå.. DET knäcker mig.

Usch, jag skulle behöva en stor självförtroendeboost just nu. Typ få det där jobbet jag ska söka imorrn. Håll tummarna igen, är ni snälla.

söndag 9 november 2014

Det där med listor

Jag är alltså inte så bra på att följa listor. Big surprise. Göra listr är jag dock väldigt bra på, även om jag inte gör det alls lika ofta som förut. Jag kanske borde börja igen?

Idag skulle jag bjudit en vän på brunch, som fyrtioårspresent. Föga oväntat ställde hon in. Hon gör det rätt ofta, jag har skrivit om henne förr. Den här gången skyllde hon på migrän och vad vet jag. Det kanske hon hade. Helt sjukt att jag direkt tänker att hon fejkar, men jag bryr mig inte så mycket längre.
Så, i alla fall. Där stod jag med en bordsreservation för två personer. Vad kunde då vara bättre än att bjuda lilla pappan på brunch på fars dag och allt? Vi brukar inte fira så speciellt annars, men nu var det ju ett bra läge. Det blev mycket lyckat och jag är proppmätt, som man tenderar att bli på brunchbufféer.
Veckan som följer.. Den är rätt fullspäckad. Mest roliga saker dock, bland annat får jag besök på torsdag av en härlig vän och på fredag får jag träffa en annan härlig vän som jag ännu aldrig mött. fast det känns som att vi känner varann, genom bloggarna.

9. 5 saker jag borde ta tag i

Jaha, det där borde igen.. Jaja, lite grejer kanske det finns förbättringspotential på..

1. Laga mer mat hemma. Jag lever på på hämtmat och halvfabrikat just nu och det är skit för både mage och plånbok.
2. Min ekonomi. Göra en budget varje månad och följa den!
3. Sluta älta saker. Vara mer gås och låta det rinna av mig.
4. Städa mitt hem!!!
5. Komma ikapp med den här listan kanske..?

lördag 8 november 2014

lite efter

Ja, jag ligger lite efter i den där novemberlistan, men lugn, bara lugn. Jag kommer tillbaka.

Hursomhelst, jag har haft en riktigt tuff avslutning på veckan. Känslig, gråtmild, ont i muskler och rygg (okej, det kanske är mest för att jag faktiskt har tränat, vilket är bra), lite allmänt upp och ner.
I torsdags fick jag redan på att jag inte kom vidare i rekryteringsprocessen på det där jobbet jag så vansinnigt gärna ville ha. Jävla skit. Senare på dagen hade jag dock ett missat samtal från ett annat jobb jag sökt, inte riktigt lika klockrent, men ändå, och nu ska jag på intervju på tisdag. Så vi får se.

Annars måste jag verkligen börja laga mat igen. Jag lägger alldeles för mycket pengar på take away och halvfabrikat just nu, vilket både min plånbok och min mage lider av. Magen både inuti och utanpå, trots min fysutmaning nu i november.

Igår var värsta dagen på länge. Inga filter what so ever. Onödiga konflikter på jobbet, svårt att hålla tillbaka tårarna. Och så skamkänslor för det. Blä. Sen blev det bättre och igår kväll kollade jag min mensapp och jag ska ha mens typ imorgon. Så, PMS. Fan vad värdelöst det är.

Idag händer inte mycket. Jag orkar ju inte, vilket också suger. Men, samtidigt får jag väl bara inse att jobbet suger all energi just nu och jag måste återhämta mig. Nästa vecka händer det lite roliga grejer som jag måste ladda för också, så det är bara bra.

Nu kaffe.

onsdag 5 november 2014

5. Hepp! Dagens boktips!

Åh, det här är ju svårt..
Men en av de böcker som berört mig mycket senaste året är "En man som heter Ove" av Fredrik Backman. Han skriver fantastiskt bra tycker jag. Språket kan verka enkelt, men hur han syr ihop berättelsen och fick mig att både skratta och gråta. Underbart.

tisdag 4 november 2014

4. Kolla! Här är en bild på mina fötter i ett par skor jag gillar.


Det ni. Det hade man inte kunnat tro för några år sen, att det här skulle vara ett par  av favoritskorna.

Jag hade inte alls nån lust att ge mig ut idag. Lång dag på jobbet med kvällsmöte, mörkt, blött och halkigt ute. Men jag är ju med i en utmaningsjävel, en "ät nyttigt och rör på dig trettio minuter varje dag"-utmaning. Då kan man ju inte banga, även om det känns skönare att krypa ner i soffan och titta på Dessertmästarna. Nu är jag förstås sjukt nöjd.

 I övrigt går jag mest runt som en nyförälskad tonåring som bevakar mailboxen med frenesi.. Kom igen, gen mig det där jobbet nu! Eller i första hand nästa intervju. Visserligen sa han ju att de förmodligen skulle höra av sig i slutet av denna vecka, men ändå.. Snällasötarara?!


måndag 3 november 2014

3. Ibland tänker jag att jag borde…

Alltså. Jag försöker ju sluta med det där borde. Gillar inte måsten och borden, de stjäl energi och skapar negativ energi. Tycker jag.
Men, sen finns det ju saker jag VILL göra. Det är egentligen samma sak, fast lite mer positivt då. Så vad tänker jag att jag vill då?
Jag vill.. Säga ifrån mer när det gäller mig själv. Till exempel på jobbet. Jag är jättebra på att säga ifrån för andra, men själv sväljer jag en hel del, i alla fall på sista tiden. Tänker att "det nog är mitt fel ändå, jag borde har förstått och gjort mer/mindre/annorlunda"...
Nej, nu är det slut på det. Heja mig!

Sen tänker jag att jag vill sjunga mer, alltså repa själv, för det är mycket roligare att repa med andra när man kan sin shit, så att säga.

Jo, och så tänker jag att jag vill komma igång och dejta (där har vi ett borde..), det är visserligen tids- och energikrävande, men också lite kul och jag VILL ju verkligen träffa nån!

söndag 2 november 2014

2. 5 saker jag tänkt på idag

1. Jobbet. 
Ju mer jag funderar på det, desto tydligare blir det. Jag måste göra något annat. När det släppte den där gången, för några veckor sen, så släppte det ordentligt. Sen om det blir nu eller efter sommaren.. Jag har en plan. Eller, några planer. Ni vet. Fast helst får jag ju jobbet jag sökt (och slutar inom kort) för jag är så rätt person för det!

2. Vänner
Tillbringade eftermiddagen med en vän och hans familj ute i Hellas. Han och jag sprang/gick 5 km-spåret, medan hans fru och ungarna plockade mossa och lajade runt. Det är så fint när man kan hitta helt nya sätt att hänga. Vi har känt varann i 20 år, drygt, och aldrig tränat ihop. Sen gick vi på fik allihop. Man måste ju balansera. Så vi tänkte, att det här kan ju bli vår nya grej. I alla fall nån gång i månaden.

3. Pengar
Att ha/inte ha. Jag har oftast inte. Kommer inte att ha så mycket heller, beroende på vilka planer som går i lås (se punkt 1). Men, även om livet är lättare med pengar så är det ju inte allt. En sak som är säker är i alla fall att jag måste bli bättre på att hålla i dem. Pengarna.

4. Städning
Jag har tänkt att jag skulle städa idag, men det har jag inte gjort. Jag har sprungit och umgåtts istället.

5. Sång
Samma där, jag har tänkt att jag skulle repa, men det har inte blivit. Nåväl, jag hinner imorgon. Efter att jag städat.

Jag behöver inte tänka på mat idag iaf, eftersom jag åt på fiket. Det går ju dock emot punkt nr 3.. Hm.

1. Kolla! Så här ser det ut utomhus idag.

Eller igår då, eftersom jag som sagt är lite sen i starten. Men, som av en händelse, tog jag en bild igår. Detta är nämligen inte min enda novemberutmaning. Man gör vad man kan för att mota tristessen.. Den andra utmaningen är att motionera minst 30 minuter varje dag hela november, samt äta bra. I mitt fall innebär det att undvika socker, som jag ju redan bestämt mig för att göra. Bra grej. Hursomhelst så var jag ute på en rask promenad i det extremt typiska novembervädret regn, blåst och rusk och då såg det ut såhär när jag gick över E4:an.


November

Jag ser många som gör Novemberlistan. Minns inte vart jag såg den först, men hittar den hos flera av mina favoriter, bl a Ia's hemlis, nollsextjugotre och A piece of my mind.
Så vad fasen. Jag som drabbas av bloggtorka lite nu och då, det här kanske är ett bra sätt att hålla igång? De säger ju att det är så man ska göra om man vill skriva. Bara köra. Inte sitta och vänta på inspiration. Det kanske blir bra träning inför bokskrivandet?

Här är listan. Den kommer såklart bli något modifierad eftersom jag är i alla fall semianonym. Och så är jag ju lite sen, så jag kom inte på det här förrän idag, så snart kommer två inlägg.

1. Kolla! Så här ser det ut utomhus idag.
2. 5 saker jag tänkt på idag
3. Ibland tänker jag att jag borde…
4. Kolla! Här är en bild på mina fötter i ett par skor jag gillar.
5. Hepp! Dagens boktips!
6. Månadens djur är givetvis…
7. Kolla! Så här ser jag ut idag.
8. Ibland blir jag avundsjuk på…
9. 5 saker jag borde ta tag i
10. Kolla! Här har jag ritat en hund.
11. Månadens färg är givetvis…
12. Hepp! Dagens filmtips!
13. Kolla! Här är en av mina favoritplatser.
14. Om jag skulle skaffa mig en ny hobby så skulle det bli…
15. 5 saker jag blir glad av i vardagen
16. Kolla! Så här ser min autograf ut.
17. Hepp! Dagens tv-tips!
18. Ibland retar det mig att…
19. Kolla! Det här åt jag idag.
20. Om jag skulle skaffa mig en ny ovana så skulle det bli…
21. 5 saker jag blir irriterad på i vardagen
22. Kolla! Här bor jag.
23. Hepp! Dagens måltidstips!
24. Månadens klädesplagg är givetvis…
25. 5 grejer jag alltid har i kylskåpet
26. Kolla! Här jobbar jag.
27. Ibland skulle jag vilja…
28. Hepp! Det här tycker jag alla bör läsa.
29. Det var onekligen väldigt roligt när…
30. Kom ihåg

lördag 1 november 2014

måste man få nåt gjort då?

Lördag.
Borde städa, borde repa, borde klä på mig eller i alla fall borsta håret. Men jag slasar runt här hemma i stöket, i myskläder och rufsig tofs och slötittar på Masterchef, från olika länder och på diverse kanaler. Det regnar ute och har överhuvudtaget inte blivit ljust idag, bara det gör ju det slöa livet legitimt.
Det är så mycket som snurrar i huvudet just nu, dessutom. Jobbet. Min självbild. Hur jag är och hur jag uppfattas.
Hör precis en reklam i bakgrunden, jeansleggings som tajtar till och shapar upp i princip allt. Fine. Men när man tar dem av sig då? Och allt bara rasar ut? Lägger nog hellre de där hundralapparna på att jobba med grundmaterialet istället.
Gick med i en utmaning, att under hela november röra på mig minst 30 min per dag, samt äta mer hälsosamt. Struntar i socker gör jag ju redan, så jag tänkte att det där med minst 30 min motion skulle bli en bra motivationshöjare. Idag blir det nog inte mer än en promenad, regn, mörker, kyla och skruttväder does that to me.. Jag skulle ju kunna åka ner till gymmet, men nä.. Jag har inte kommit igång med det, skulle behöva en riktig genomgång för att känna mig bekväm.

Jag är sådär sådär gråtmild idag också. Eller överhuvudtaget för tillfället. Folk dör, inte nån jag är jättenära, men ändå såna som har betytt nånting. Jag saknar brorsan sjukt mycket just nu. Vill bara gå och ta en öl, prata skit och bli irriterad för att han är så envis.

Nähä. Nåt mer avsnitt av Masterchef kanske, sen ska jag i alla fall börja städa. Om inte annat för att det är så skönt när det är gjort.